
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?
Beloppsnivåer för 2024
Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och ska spegla inflationen. Därför förändras det från år till år. Prisbasbeloppet för 2024 är 57 300 kronor, en höjning med 4 800 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2023 (52 500 kronor).
Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng. Det förhöjda prisbasbeloppet 2024 är 58 500 kronor, en höjning med 5 000 kronor jämfört med beloppet för 2023 (53 500 kronor).
Ökningen är liksom förra året ovanligt stor och det beror på den höga inflationen som vi fortfarande har. Det innebär högre garantipensioner, mer pengar i plånboken för studenter och lägre inkomstskatt för de som arbetar.
Inkomstbasbeloppet beslutas senare under hösten av regeringen. Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet.
Prisbasbeloppet påverkar
Prisbasbeloppet påverkar olika gränser för bidrag, förmåner och avgifter. Här listar vi några av dessa.
- Jobbskatteavdraget och grundavdraget – är knutna till prisbasbeloppet och kommer alltså att höjas. Det innebär sänkt skatt för alla, men hur stor sänkningen blir beror på inkomstens storlek.
- Olika schabloner i inkomstskattelagen – beräknas efter prisbasbeloppet. Exempel på det är schablonen för traktamente, förmån av fri kost och inventarier av mindre värde.
- Spärrbeloppet för fastighetsskatt –pensionärer och vissa andra kan få en skattereduktion för fastighetskatten.
- Sjukpenninggrundande inkomst och den högsta sjukpenningnivån – kommer också att höjas. Det kommer bl.a. innebära att ersättningen om man är sjuk eller föräldraledig blir högre.
- Studiemedel – för studerande påverkas studiemedlen av prisbasbeloppets storlek. Studenterna får mer i plånboken och har större möjligheter till att tjäna mer eftersom fribeloppet höjs. Höjningen gäller dock inte studiebidraget på gymnasiet eftersom det inte påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen.
Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar
Förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionspoängen i det gamla pensionssystemet. Därmed påverkar det personer som är födda 1938–1953 och har tilläggspension/ATP.
Skiktgränsen för statlig inkomstskatt – pausad uppräkning
Även skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas om varje år och är beroende av förändringen av konsumentprisindex. Skiktgränsen uppgår till det föregående beskattningsårets skiktgräns multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret (förändringen i konsumentprisindex mellan tidpunkterna) plus två procentenheter. På det sättet justeras gränsen årligen med ett inflationsskydd.
Regeringen vill nu pausa uppräkningen med hänsyn till det ekonomiska läget och då regeringen prioriterar att bekämpa inflationen anser regeringen att det är viktigt med en återhållsam och finansierad budget. Tidigare har uppräkningen av skiktgränsen varit hög med hänsyn till tidigare uppräkningar. Därför har regeringen lagt ett förslag om att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska uppgå till 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. Hade man räknat om skiktgränsen enligt det vanliga förfarandet hade gränsen uppgått till 666 200 kronor.
The post Höjt prisbasbelopp – så påverkas du! appeared first on Tidningen Konsulten.
Srf konsulterna tipsar: Har du uppdaterat din SNI-kod än?
Från årsskiftet gäller nya SNI-koder – branschkoderna som visar inom vilken verksamhet ett företag är aktivt. Cirka en halv miljon företag påverkas och behöver själva se till att …
Så får du en stressfri höst på jobbet
Sommaren närmar sig sitt slut och så även semestern. Hur får du en stressfri start på hösten och ett effektivt arbetsflöde ända till årsskiftet? Den irländska löneexperten Helen Dooley …
Ny EU-dom: Så påverkas överföring av personuppgifter till USA
Den 4 september meddelade EU-domstolen (Tribunalen) en betydelsefull dom som påverkar alla organisationer som överför personuppgifter till USA. Enligt domen anses USA fortsatt erbjuda ett …
Srf konsulterna tipsar: Bidrag för laddstolpar
Visste du att du som arbetsgivare kan få halva kostnaden täckt när du installerar laddstolpar för dina anställda? Genom Naturvårdsverkets satsning Ladda bilen finns möjlighet att söka …
Ny undersökning: Krångliga 3:12-regler hämmar tillväxten
En medlemsundersökning från Företagarförbundet visar att många småföretagare tycker att 3:12-reglerna är krångliga, tidskrävande och hämmande för tillväxt. Under ett webbinarium för …
A-kassa viktig även för småföretagare – men många saknar skydd
Trots en turbulent omvärld och osäker ekonomi saknar över hälften av Sveriges småföretagare försäkring vid arbetslöshet. Detta har SMÅA, a-kassan för företagare, länge arbetat för …
Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten
Redan nu har Finansdepartement remitterat en rad skatteförslag som kan komma att ingå i höstbudgeten. Här är en sammanfattning av de förslag som har remitterats i maj och som är viktiga …
Nya 3:12- regler – ett steg närmare lagstiftning
Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på förändringar när det gäller beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Till stor del motsvarar de …
Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst för digital deklaration av INK 1,2 och 4
Nu blir det enklare att deklarera digitalt. Skatteverket har lanserat en ny e-tjänst för inkomstdeklaration 1, 2 och 4 – med möjlighet att lämna bilagor eller övriga upplysningar. I den …
”Lönekartläggning är inte ett hinder – det är en konkurrensfördel”
Från juni 2026 måste fler svenska företag följa EU:s nya direktiv om löneöppenhet. Men vad innebär det i praktiken – och hur kan mindre företag vända kravet till en strategisk styrka? …