Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.
Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.
Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.
Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen.
De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på. Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.
Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter:
Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.
Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.
Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är.
Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.
Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.
I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.
Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.
I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.
Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.
Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.
The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.
I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.
Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.
För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.
Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.
Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.
Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.
Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister.
Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.
Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.
Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se
The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.
När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).
The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.
Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.
Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs.
Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.
– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna.
Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter:
Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.
– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind.
Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se.
The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.
Som grundare och ordförande för Sveriges Internationella Företagarförening (SvIFF) arbetar Hans Hallengren för att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle. Här berättar han om sitt arbete, hur vi kan skapa lönsamma företag i utsatta områden, samt vilken roll redovisningskonsulter kan spela.
Hans Hallengren har över 30 års erfarenhet av företagande och är starkt engagerad i hållbarhetsfrågor, särskilt när det gäller integration och företagsutveckling. När han var med och grundade SvIFF under pandemin var målet att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle.
– Jag har lång erfarenhet som företagare och vet att det krävs mer än ekonomiskt stöd för att lyckas bygga hållbara och lönsamma företag. Speciellt om du kommer från ett annat land. Jag vill skapa plattformar där småföretagare får tillgång till både nätverk och expertis. Det är nyckeln till långsiktig tillväxt och hållbarhet för alla företag, oavsett bakgrund, säger Hans.
Hans Hallengren ser företagande som ett kretslopp. Han betonar vikten av att skapa långsiktiga lösningar som gör att företag kan överleva och växa. Han liknar företagande vid att vårda marken i ett ekologiskt system.
– I ett kretslopp måste du ge för att få något tillbaka. Samma princip gäller för företagande. Det handlar om att tänka långsiktigt och verkligen förstå sin ekonomi, förklarar han.
Många företagare med invandrarbakgrund saknar enligt Hans Hallengren de långsiktiga strategier som krävs för att växa hållbart. Han ser stora utmaningar och menar att det krävs ett långsiktigt arbete för att bygga förtroende och skapa möjligheter för dessa företag att utvecklas.
– Många av dessa företag har enorm potential men saknar ofta tillgång till de nätverk och den rådgivning som behövs. Genom att involvera experter kan de utveckla strategier som ger tillväxt både ekonomiskt och miljömässigt över tid.
Enligt Hans har redovisningskonsulter en central roll i att hjälpa företagare att navigera i komplexa regelverk och skapa hållbara affärsmodeller.
– Redovisningskonsulter är unikt positionerade att hjälpa småföretag inte bara med ekonomin utan också att agera korrekt enligt svenska lagar och regler, som ofta kan vara komplicerade. Många företagare vill göra rätt, men det kan vara mycket svårt om man varken kan språket eller förstår lagarna i det land där man vill bygga företag. Här kan redovisningskonsulter bli en viktig samarbetspartner, förklarar Hans.
När det gäller framtidens hållbarhetsutmaningar för svenska små och medelstora företag, lyfter Hans vikten av att skapa hållbara värdekedjor.
– Allt svinn kan bli någon annans vinst, säger han. Företag måste tänka flera steg framåt och bygga värdekedjor som verkligen är hållbara. För att uppnå det krävs samarbeten mellan olika branscher och experter.
The post Hans Hallengren: ”Redovisningskonsulter behövs för att bygga långsiktiga och hållbara företag” appeared first on Tidningen Konsulten.
Beloppsgränsen för skattefria julklappar till anställda har i år höjts till 550 kronor. Vi går igenom vad du som företagare behöver tänkta på för att julklappar ska vara skattefria hos de anställda och avdragsgilla för arbetsgivaren.
Utgångspunkten är att alla ersättningar du ger till dina anställda är skattepliktiga för den anställde. Detta gäller oavsett om du ger kontanter eller andra förmåner. Anledningen är att dessa ersättningar betraktas som lön för utfört arbetet vilket som huvudregel skattepliktigt.
Det finns dock vissa undantag när ersättningar kan vara skattefria, exempelvis julgåvor. För att julgåvor ska vara skattefria måste de ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda.
Reglerna om skattefria julgåvor gäller även om du är anställd i ditt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda. Enligt Skatteverkets ställningstagande kan även julgåvor som ges till ordinarie styrelseledamöter vara skattefria. Om du är en enskild näringsidkare kan du däremot inte ge dig själv en julklapp med skattemässig avdragsrätt eftersom du inte är anställd i verksamheten.
Skattefriheten för dina anställda gäller inte heller om julgåvan lämnas i pengar, här inräknas även checkar och presentkort som kan bytas mot pengar. Om presentkortet inte kan bytas mot pengar kan det däremot vara skattefritt.
För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. Under 2024 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 550 kronor inklusive moms. Marknadsvärdet baseras på vad det skulle ha kostat den anställde att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Om värdet på gåvan överstiger 550 kronor kommer hela gåvans värde att vara skattepliktigt för den anställde, alltså från första kronan.
I stället för en julgåva till de anställda kanske du vill ge pengar till välgörenhet eller ge ett bidrag till en ideell organisation. För att detta ska vara skattefritt för den anställde krävs att denne inte har haft inflytande över valet av gåva. I dessa fall kommer du som arbetsgivare inte ha rätt att göra avdrag för gåvan.
Om den anställde har haft möjlighet att påverka valet av gåva, eller om denne vill ge en gåva i stället för att få en julklapp, ska värdet av gåvan beskattas hos den anställde eftersom det då anses som att denne fått ersättning som kan jämställas med pengar. I dessa fall kommer du som arbetsgivare ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.
Som huvudregel är löner, ersättningar och förmåner till anställda avdragsgilla för dig som arbetsgivare, oavsett om förmånen är skattepliktig för den anställde eller inte. Detta gäller även gåvor till anställda oavsett om gåvan är skattefri hos den anställde eller inte.
Du som arbetsgivare ska däremot betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde, exempelvis för att värdet på gåvan överstiger 550 kronor.
Julen är också en högtid då företag vill uppmärksamma sina kunder och vårda relationerna. Julgåvor till kunder är inte avdragsgilla för företaget, eftersom det finns ett generellt avdragsförbud för gåvor (julgåvor till anställda är ett undantag).
Julklappen kan dock vara avdragsgilla i två fall:
Representationsgåvor: För dessa får företaget göra ett avdrag på max 300 kronor exklusive moms. Avdragsrätten förutsätter att gåvan ges i samband med ett representationstillfälle nära julhelgen.
Reklamgåvor: I Skatteverkets allmänna råd framgår att avdrag för reklamgåvor medges med skäligt belopp, dock högst 300 kronor. En reklamgåva ska vara en enklare presentartikel av ringa värde och sakna personlig karaktär. Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotype.
The post Nu är det jul igen – så blir klappen skattefri appeared first on Tidningen Konsulten.
Julen är snart här, och du kanske funderar på att bjuda dina anställda eller kunder på ett trevligt julbord? Men vad får du egentligen dra av?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är då skattefria för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag på julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester kan räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgilla för företaget. De kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.
Om du bjuder dina kunder på julbord handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att du bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om du bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation krävs att utgiften har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, som att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma om du som enskild näringsidkare vill ta med dina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. Som enskild näringsidkare kan du inte utöva intern representation mot dig själv.
För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms du får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
Anta att notan slutar på 500 kronor per person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms, om den debiterade momsen är minst 46 kronor per person.
För övriga utgifter, kringkostnader såsom hyra av bord och stolar och musikunderhållning, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högsta momsen på 180 kronor per person.
The post Dags för julbord – här är skattereglerna du måste ha koll på appeared first on Tidningen Konsulten.
Hållbarhet är på allas läppar och omfattar mycket mer än klimat och miljö. Det omfattar även hållbara finanser. För små och medelstora företag blir det avgörande att lägga resurser på detta – både för att uppfylla nya lagkrav, och för att stärka konkurrenskraften och locka gröna investerare. Men vad innebär egentligen hållbara finanser, och varför är de så viktiga? Loïc Viatte, tjänsteman på Finansdepartementet, arbetar med flera av EU:s rättsakter på området. Här berättar han hur de nya EU-lagstiftningarna påverkar svenska företagare och varför det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i EU.
Under senare år har en rad rättsakter och förordningar från EU antagits och införts i Sverige, för att främja en mer hållbar utveckling. Några exempel är Taxonomiförordningen, som bland annat påverkar investeringsprodukter och gröna obligationer, CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som handlar om att företag ska iaktta tillbörlig aktsamhet om miljö, klimat eller mänskliga rättigheter, samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som handlar om hållbarhetsrapportering för större företag.
En del av Loïc Viattes arbete handlar om att ta fram och driva svenska positioner inom EU inom hållbara finanser och grön omställning. Han förklarar att Sverige har en aktiv roll i att driva EU:s hållbarhetsagenda och detta innebär bland annat att svenska myndigheter måste säkerställa att EU:s direktiv och förordningar införlivas på ett sätt som fungerar i den svenska kontexten.
– Vi vill säkerställa att regelverken blir användarvänliga och tillämpbara för svenska företag. Vi arbetar nära kommissionen och andra medlemsstater för att se till att små och medelstora företag inte missgynnas av de nya reglerna, säger Loïc Viatte.
För Loïc Viatte handlar hållbara finanser om att skapa en grönare finansmarknad. Han förklarar att begreppet kan tolkas både brett och snävt:
– En bred tolkning av hållbara finanser kan omfatta allt från att ta fram regler för finansmarknaden till klimatbistånd eller grön upphandling. En snävare definition fokuserar mer på att mobilisera privat finansiering till den gröna omställningen, säger han.
De nya EU-lagarna kommer få stor inverkan på företagens hållbarhetsarbete. En av de viktigaste regleringarna är CSRD, som ställer högre krav på företagens transparens och hållbarhetsrapportering. Även om CSRD inledningsvis bara omfattar noterade företag, kommer det att påverka mindre företag som är leverantörer och kunder till de större företagen.
– Större företag och investerare kommer att efterfråga hållbarhetsinformation från mindre leverantörer för sina egna rapporter. Det innebär att även mindre företag, som egentligen inte formellt omfattas av lagen, kan behöva redovisa uppgifter som koldioxidavtryck, sjukskrivningar, jämställdhet och hur de arbetar cirkulärt. För dessa företag kan det bli en viktig konkurrensfördel att kunna leverera den informationen, och att leverera den i rätt format, förklarar Loïc Viatte.
För mindre företag handlar hållbarhetsrapportering därför inte bara om efterlevnad, utan också om att skapa en strategisk möjlighet.
– Företag som inte anpassar sig riskerar att hamna på efterkälken, medan de som integrerar hållbarhet i sin affärsmodell kommer att stärka sin konkurrenskraft, särskilt om de söker finansiering från gröna investerare och vill satsa på hållbara projekt, förklarar Loïc Viatte.
För att hänga med i lagstiftningen och förstå hur EU:s hållbarhetsregler påverkar företaget är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de nya rättsakterna och de informationsbehov som företag och investerare kommer att ha.
Loïc Viatte råder företagare att redan nu bör förbereda sig på ökade krav från större kunder och investerare.
– Även om det kan innebära ökade kostnader och ta resurser i anspråk, är det en investering i framtiden. Delta i utbildningar och seminarier, bygg upp intern kompetens, eller samarbeta med konsulter för att stärka kompetensen, säger han.
– Din redovisningskonsult är en bra resurs som kan hjälpa dig att anpassa sig till de nya kraven. De kan guida företaget genom rapporteringsprocessen och visa att hållbarhet inte bara innebär ökade kostnader och tar resurser i anspråk, utan att det är en investering för framtiden, avslutar Loïc Viatte.
The post Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning appeared first on Tidningen Konsulten.
Hållbarhet blir allt viktigare för små och medelstora företag som vill stärka sin trovärdighet, förbli konkurrenskraftiga och möta framtidens krav. Som företagare har du mycket att vinna på att redan nu börja arbeta med hållbarhetsredovisning, även om det ännu inte är ett krav. Jeanette Isaksson, Auktoriserad Redovisnings- och Lönekonsult på Akisa, berättar hur du kan komma igång.
Att arbeta med hållbarhetsredovisning är inte bara bra för miljön och samhället – det kan också vara en smart affärsstrategi. Jeanette Isaksson märker att allt fler av hennes kunder efterfrågar hjälp med hållbarhetsredovisningen.
– Fler företagare blir medvetna om hållbarhet och märker att deras leverantörer ställer krav på dem. De inser att de inte längre kan ducka för dessa frågor, och genom att redan nu ta tag i hållbarhetsfrågorna är de bättre förberedda när lagkraven kommer. Det inger också förtroende hos medarbetare, leverantörer och samarbetspartners.
Jeanette påpekar även att de företag som väl sätter igång ofta tycker att hållbarhetsarbetet är intressant. Många upptäcker att de redan har kommit en bit på vägen, trots att de inte tidigare dokumenterat sitt arbete.
– Företag som vi hjälpt kan få en aha-upplevelse när de inser hur hållbara de redan är, men också vad de kan förbättra. De upptäcker dessutom att det finns möjligheter att spara pengar eller öka sina intäkter genom att identifiera områden där de kan bli mer effektiva eller hållbara, säger Jeanette Isaksson.
Jeanette rekommenderar att hennes kunder laddar ner standarden NSRS för att komma igång med hållbarhetsredovisning. NSRS är ett kostnadsfritt verktyg i Excel-format, särskilt anpassat för små och medelstora företag.
När du väl har laddat ner verktyget blir det lättare att börja samla in den data som krävs, och din redovisnings- eller lönekonsult kan hjälpa dig med detta.
– Vi kan ta fram viktiga data, exempelvis från lönesystem och ekonomiska nyckeltal. Vi rekommenderar att börja med områden som är enkla att mäta, som sjukskrivningstal eller könsfördelning i företaget. Det ger en bra grund att bygga vidare på. Vi kan också fungera som bollplank och guida företagen i hur de ska tolka data och hur de kan jämföra sig med andra företag i branschen.
Jeanette betonar att hållbarhetsarbetet bör ses som ett långsiktigt projekt som involverar hela företaget.
– Det här gör du inte på en eftermiddag. Det är viktigt att sätta upp hållbarhetsarbetet som ett projekt med tydliga delmål.
The post Börja göra din hållbarhetsredovisning nu – så kommer du igång appeared first on Tidningen Konsulten.
I år har regeringen lagt fram flera förslag med syfte att stärka Sveriges ekonomi. Här är några förslag som kan påverka dig som driver ditt företag som enskild näringsverksamhet eller ett mindre aktiebolag. Reglerna är inte beslutade än, men föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
För enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut föreslås enklare regler. Det gäller mindre poster av varulager och avskrivningsunderlag som inte behöver tas upp i balansräkningen. Gränsen för när dessa poster inte behöver tas upp föreslås höjas till ett halvt prisbasbelopp (en nuvarande gränsen är 5 000 kronor). Detta innebär att du kan göra värdeminskningsavdrag med hela det skattemässiga värdet på inventarierna om det understiger ett halvt prisbasbelopp, och att varulagret inte behöver tas upp om det understiger samma belopp.
Enskilda näringsidkare och fysiska personer som äger andel i ett handelsbolag kan göra räntefördelning, som kan vara antingen vara positiv eller negativ. Underlaget för räntefördelningen är ett kapitalunderlag som räknas fram.
Positiv räntefördelning innebär att en del av vinsten i näringsverksamheten flyttas från beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet till beskattning i inkomstslaget kapital. Det görs genom att räkna fram en schablonmässig ränta på kapitalet som har satsats i verksamheten, baserat på kapitalunderlaget.
Negativ räntefördelning innebär att en intäkt tas upp i näringsverksamheten och avdrag görs i inkomst av kapital.
Samma regler gäller oavsett om man har upprättat ett förenklat eller vanligt årsbokslut.
Nu föreslås att gränsen för när positiv räntefördelning ska göras tas bort (den nuvarande gränsen för kapitalunderlaget är 50 000 kronor). Negativ räntefördelning föreslås bli tvingande när kapitalunderlaget uppgår till minst minus 500 000 kronor (nuvarande gräns är minus 50 000 kronor).
Arbetar ditt företag med installation? Flera förändringar påverkar skattereduktionen för installation av solceller, men även en ökad möjlighet att beakta förskottsbetalningar vid installation av grönteknik. Även om förändringarna direkt berör fysiska personer som kan får skattereduktionen, påverkas du som företagare indirekt.
En fysisk person kan få skattereduktion vid installation av så kallad grön teknik, som till exempel vid installation av solceller. Vid installation av nätanslutet solcellssystem medges skattereduktion med högst 20 procent av kostnaden för arbete och material (inklusive mervärdesskatt).
Regeringen föreslår att subventionsgraden för skattereduktion vid installation av solceller åter sänks till 15 procent. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Den som producerar förnybar el, till exempel genom en solcellsanläggning eller ett vindkraftverk, och matar in överskottet i elnätet, kan ha rätt till skattereduktion för mikroproduktion för förnybar el. Regeringen har nu aviserat att skattereduktionen bör slopas från och med den 1 januari 2026.
Bakgrunden till förslaget är att regeringen anser att det inte längre finns samma behov att stimulera efterfrågan på solceller.
Regeringen föreslår även begränsningar för fysiska personer att göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Räntekostnader i näringsverksamheten omfattas inte.
Enligt förslaget får ränta bara dras av på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande säkerhetens värde och maximal belåningsgrad. I vissa fall ställs också krav på vem som kan vara långivare. Ränta får dras av om lånet lämnas mot säkerhet i bostad, fordon, båt, skepp eller luftfartyg eller, i marknadsnoterade aktier. Även ränta på lån som lämnats av pantbank får dras av. Ränta får också dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad, och avsikten är att lånet ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad när byggprojektet är färdigt. Det innebär att ränteutgifter på lån utan säkerhet, eller ränteutgifter som lämnats av privatpersoner inte längre får dras av
Rätten till avdrag för ränteutgifter ska trappas av under två år. För beskattningsåret 2025 får avdrag göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte uppfyller ovanstående villkor. Begränsningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, vilket innebär att ränteutgifter på andra lån då inte får dras av.
Se till att rådgöra med din redovisningskonsult för att ta reda på hur förslagen påverkar dig och din verksamhet.
The post Förslagen i budgetpropositionen – så påverkas du som företagare appeared first on Tidningen Konsulten.
